När jag sedan i dag bad amidan, den stående bönen, kom jag till det sjätte stycket, som lyder "Förlåt oss, vår fader, för vi har syndat, tillgiv oss, vår kung, för vi har felat, ty du benådar och förlåter. Du är välsignad, Herre, vår Gud, den nådefulle som storligen förlåter."
Där kände jag mig tvungen att lägga till gårdagens snedsteg och bestämde mig för att göra teshuva, botgöring, för det genom välgörenhet.
Nu skulle vilken jude som helst gå med på att det bryter mot judisk lag att äta skinka och ost (!), men för mig kändes det illa nog att ha ätit kött, kosher eller inte, med eller utan mjölkprodukter. Såväl lagmässigt som personligt kunde jag definitivt lägga det i kategorin "synd".
Men för mig går de två - min personliga vegetarianism och de judiska matföreskrifterna - ihop.
Som jag uppfattar judendomen ser jag i den ett krav att inte äta kött. Jag ska snabbt förklara varför.
Jag baserar min "judiska vegetarianism" på tre juridiska koncept: "tza'ar ba'alei chaim", "bal tashchit" och människans roll som "tzelem Eloqim" (Guds avbild).
Om vi ska ta dessa principer en efter en, i två inlägg:
1) Tza'ar ba'alei chaim, eller "de levande varelsernas lidande", är en halachisk princip som förbuder grymhet mot djur, och som spelar in när andra lagar kring t.ex. djurskötsel ska fastställas.
Detta bud är tämligen långtgående, så att det till exempel påbjuds:
När hästar drar en vagn och kommer till en stenig väg eller en brant backe och inte kan dra den längre utan hjälp är det en mitzva att hälpa till, även om de tillhör en icke-jude, på grund av djurens lidande, så att icke-juden inte slår dem för att tvinga dem att dra mer än de klarar av.
Det är förbjudet att binda ihop benen på ett djur, en best eller en fågel på ett sätt som orsakar djuret smärta.
Det är förbjudet att låta en fågel ruva på en annan arts ägg, eftersom detta är grymhet mot djur.
- Kitzur Shulchan Aruch 191:2-4
Likaså sägs det i Talmud om Yehuda haNasi, kallad "Rabbi", som sammanställde Mishna och som led av tretton års mystisk sjukdom:
De (Rabbis tretton år av lidanden) kom till honom på grund av en särskild händelse. Vilken då? En kalv som skulle föras till slakt bröt sig loss och gömde sitt huvud under Rabbis klädnad och råmade (i skräck).
"Gå," sade han, "det var för det här du skapades."
Då sade de (i himlen): "Eftersom han inte har någon medömkan ska vi bringa lidande över honom."
Och (åren av lidande) försvann på samma sätt. Hur då? En dag städade Rabbis piga huset och då hon (såg) några unga vesslor ligga där, tänkte hon köra iväg dem med kvasten.
"Låt dem vara," sade han till henne. "Det står skrivet (Ps 145:9, "Ashrei", den kanske viktigaste psalmen i judisk liturgi): (Herren är) barmhärtig mot alla sina skapelser."
Då sade de (i himlen): "Eftersom han är barmhärtig, låt oss vara barmhärtiga mot honom."
- Bava Metzia 85a
Om Talmud, och halacha, är så strikt när det kommer till att inte plåga djur - i fallet med Yehuda haNasi så till den milda grad att Gud straffade honom med tretton års sjukdom för att inte ha skyddat en kalv som ändå skulle till slakt! - hur kan vi då rättfärdiga att djur pumpas fulla med hormoner och antibiotika, låses in i tusenden, transporteras över hela Europa och dödas på de grymmaste sätt? När nykläckta kycklingar får sina näbbar avskurna med het ståltråd, låses in i mörka byggnader i burar stora som glasspaket, eller kastas i sopsäckar eller sopkvarnar där de kvävs eller hackar varandra till döds, och biffkor kastreras, får sina horn avsågade och brännmärks utan bedövning och får packas ihop på veckolånga transporter utan mat, vatten eller ljus, hur kan man undgå att kalla detta tza'ar ba'aley chaim?
David Rosen, förre detta ortodox överrabbin på Irland, säger (Vegetarianism: An Orthodox Jewish Perspective): "Det sätt på vilket djur i boskapsbranschen behandlas gör definitivt ätandet av kött halachiskt oacceptabelt som produkten av orättmätiga metoder."
Där finns alltså argumentet mot djurs lidande, som gör att kött inte kan anses etiskt försvarbart, och att kött per automatik under sådana förhållanden inte kan vara kosher. Men det finns fler anledningar, som vi ska se i nästa inlägg.
Enligt halacha så är det faktiskt en synd at äta en ostfralla även utan skinka. Enligt Mishna och Gemara i Avoda Zara 29b och i Shulchan Aruch Yoreh Deah 115 så är nämligen icke-judisk ost inte kosher.
SvaraRaderaSå ville jag också påpeka att ost och skinka inte är värre än bara skinka, för förbudet mot att äta mjölk och kött tillsammans gäller bara för tillåtna djur, inte för skinka som kommer från grisen som ju är en förbjuden djurart.
Tillbaka till ostfrallan....För att inte synda, som du kallar det, så ska brödet vara kosher, osten ska vara kosher, margarinet ska vara kosher, salladsbladen ska vara kollade att de inte har insekter och allt ska vara skuret med en kosher kniv.
Vänliga hälsningar
Rabbin M
Hej, bra att påpeka att kashrut inte rör sig på en skala, utan att något antingen är kosher eller treif, och att det inte blir "mer fel" av att det är treif på flera olika sätt.
SvaraRaderaJag skulle vilja hävda att Chalav Yisrael är en princip inte alltid är applicerbart idag när vi har säkert övervakade mejerier där det inte finns någon risk för att mjölken blir treif genom uppblandning, etc.
Vad som kvarstår kring ost är ju då löpen, och diskussionen om animalisk löpe är en d'var chadash och därmed parve. För säkerhets skull känns ekologisk ost (med vegetabilisk löpe) som en lösning där.
Med tanke på de svenska innehållsförteckningslagarna kan man lät scanna stora delar av maten själv när man är ute, något jag litar mindre på när jag är utomlands. Vad som är med i en produkt ska stå utskrivet in i minsta detalj. Problemet med tillverkningsprocesser kvarstår förstås (OBS. Jag ser ingen anledning till att mat ska ses som treif bara på grund av det faktum att ingen jude varit med och tillrett den, utan att det där snarare handlar om ifall en icke-jude skulle råka göra maten treif genom att inte känna till reglerna.)
Men det är bra att du påpekar att det inte bara handlar om att undvika skinkan och sedan strunta i resten av tillagningen. Kashrut ser också till processen, inte bara råvarorna.
Du har rätt att det finns en stark halachisk grund till att i dag i moderna länder tillåta mjölk som inte är chalav yisrael, baserat på Pri Chadash Yoreh Deah 115, som ligger till grund för Rav Moshe Feinsteins kända "heter".
SvaraRaderaDetta gäller dock inte icke-kosher ost, som är en mycket starkare "gezera" än gezeran mot icke-judisk mjölk.
När du skriver att du "ser ingen anledning till att mat ska ses som treif bara på grund av det faktum att ingen jude varit med och tillrett den" så är det din personliga uppfattning, men den stämmer inte med halachans uppfattning. I Rambam, Tur och Shulchan Aruch står det precis det motsatta när det gäller ost. Jag översätter fritt från Tur Yoreh Deah 115: "...Rambam skrev att även om det inte finns anledning at anta att osten var gjord med förbjuden löpe, t.ex. där man vet med säkerhet att löpen var vegetabilisk och att icke-kosher mjölk inte har använts, har våra Geonim ändå bestämt att osten är förbjuden, för Chazal gjorde en generell gezerah mot all ost ovidkommande om löpen var förbjuden eller inte..." och detta har sedan hundratals år varit normativ halacha.(Det finns Rishonim som inte håller med Rambam, så som Geonei Narvona, men deras åsikt blev aldrig antagen som halacha)
Shulchan Aruch 115:2 säger helt klart att även när löpen är vegetabilisk så är osten inte kosher, och Rama lägger till att man inte får avvika från denna åsikt, men att om en judisk person var närvarande vid produktionen så är osten tillåten.
En annan halacha som klart fastställer att judisk medverkan spelar en kritisk roll (oavsett om alla ingredienser är kosher eller inte) är lagen om Bishul Yisrael, och ett helt kapitel i Shulchan Aruch, baserat på Mishna och Gemara i traktat Avoda Zara, behandlar detta ämne (se Shulchan Aruch Yoreh Deah 113).
När du inte ser någon anledning till att inte äta ost bara för att ingen jude var närvarande, så är ditt antagande i motsättning till Rambam, Tur, Shulchan Aruch och alla normativa halachiska auktoriteter sedan många generationer.
Med vänliga hälsningar
Rabbin M